En tanke
En dag kommer alla djurägare få vara med om det hemskaste som finns.
Ta avsked av en kär vän.
Vi tar en häst som exempel här, eftersom detta är en hästblogg ;)
Har man en häst som en lång tid gått på medicin, eller en häst som får akut fång/kolik/vadsomhelst, vad är då bäst, om ingen räddning finns?
JAG tycker att finns inget att göra så ska inte djuret lida, utan man har som ägare ett ansvar att se till att djuret inte lider mer än nödvändigt.
Jag VET att den dagen kommer komma till mig också, eller de dagarna..
Jag kan tänka på det ibland, och får en klump i magen och känner tårarna bränner bakom ögonlocken.
Jag vill Aldrig, aldrig någonsin förlora mina bästa vänner. ALDRIG.
MEN, jag vet att den tiden kommer förr eller senare, och jag hoppas det är många år tills det.
Men när man väl står där, detta gäller vilken hästmänniska som helst, vad är då bäst?
Djuret ska slippa lida.
Jag ska vara med Wilma & Ester enda in i slutet. In i deras sista andetag. Och jag Vet att just då, den sekunden, kommer mitt hjärta gå i tusen bitar, och jag kommer sörja i resten av mitt liv.
Jag vill (vilken häst som helst, även i framtiden) vara den som håller i grimskaftet, samtidigt som jag den dagen bara vill vara hemma, så långt ifrån mitt stall jag kan komma, för att slippa tänka på det.
Risken är så stor att jag bryter ihop totalt och stressar upp djuret (hästen, hunden, whatsoever) , och då är det bättre att jag gör något annat just då.
MEN jag VET, att jag ska aldrig någonsin låta ett djur lida för att jag är självisk.
Vad tycker ni? Hur vill ni göra i framtiden? Har ni varit med om det?
Mina flickor, jag älskar er så sjukt himla otroligt underbart mycket. Ni är mitt liv <3
/moa
